comebacken.

allt är lite för bra och det gör att jag exempelvis gråter en veckodag när jag står och steker bacon. igår lyssnade jag på balkanmusik och drack oerhörda mängder vin och det var en sån natt när jag ville bli omhändertagen och inte vara ensam så jag drog ut på det och våldgästade någon som en gång har gjort klart att den inte vill ha något med mig att göra. vi satt och pratade på en tom parkering medan andra genomförde knarkuppgörelser runtom oss och jag tänkte om något skulle hända där skulle ingen göra något. kanske bara någon gardin röra på sig i något av de utsiktslösa fönstren. den gamla omsorgen fanns kvar och jag gick hem med kalla ben hem och la mig i den tomma sängen.

klänning.