lallaren Q4 2016.

relationen Q4 2016, lallaren (smeknamn enl. tradition med emma):

jag: jag gillar ju dig, kan vi ses?
han: mm
jag: okej.
jag: när?
han: på söndag eller måndag?
jag: söndag

- söndag -

han: jag är sjuk / jag har möten jag har glömt / kan vi ses en annan gång / blabla
jag: säg till om du inte är intresserad, om det inte känns 100? det är inte schysst att lalla som du gör
han: ja jag ska

- söndag, idag, fem veckor senare -

han: det känns fel att träffa dig idag, det känns inte 100
jag: okej jag ska gå och bowla nu

party party.

har festat hela helgen. hiphopklubb i fredags och igår fest med gymnasietema och drinklekar hos sofie. adam kunde hela texten till tre gringos, sen tog vi fyrans buss till hornstull och gick på broder daniel-klubb. vårt gäng sitter i en soffrad i mörkret och så ser jag personen som sitter bredvid dom som satt och pratade med en tjej som han kanske var på dejt med, sättet han rörde sig på var detsamma.

första gången vi träffade varandra på en fest så dröjde det inte mer än en timme innan han hånglade upp mig mot köksväggen på festen. vi gick till nästa fest hand i hand och han fick sin cykel stulen medan vi kysstes utanför utestället, eller vi hånglade på kyrkogården bredvid utestället. han följde mig hem till kompisen jag bodde hos och vi korsade ett stort mörkt fält och det var stjärnklart ute och vi la oss ner på det daggiga gräset och sen kunde vi inte säga hej då så vi somnade ihop i trappuppgången på stengolvet till min kompis och vaknade kalla och stela och sen pratade han med en gemensam vän för att få mitt nummer och sen var det vi i ett par månader.

nu satt han mittemot mig på debaser, tio år senare. fortfarande skitfin. när petter började prata med honom gick jag fram och sa hej. han tittade på mig i en millisek innan han sa "det var ett tag sen" och så vi pratade ett tag och sen gick jag för att han hade sällis. bra karaktär emilie.

så många roliga ute!! om jag får önska om min blivande kille så får han gärna tycka om att gå ut och dansa och träffa folk. 

för en passionsdriven människa är det svårt att förstå att andra typer av människor finns.

önskar jag kunde förmedla intensiteten med vilken jag känner att det här inte leder någonstans. enda sättet att inte bli irriterad just nu är att inte gå in på whatsapp och skriva någonting för då blir jag inte irriterad över att han inte svarar. visst, att jag förstår att det är lite skillnad på att vara en tindertjej och hans bästa vän som har cancer. men som jag motfrågade "behöver jag ha cancer för att du ska svara på mina sms?", det är en rimlig fråga, utan att vara respektlös mot cancern.

sen så ses vi och det är bara en gnutta för mycket attraktion och så lyfter han upp mig i vardagsrummet och pussar mig och jag känner mig lycklig. så ligger vi och han är sådär het och retas och sätter hårt mot hårt som jag gillar men så vet jag (jag _vet_ inte men det känns inte så) ju att han inte gillar mig och så blir jag sådär anti, på repeat. önskar att han bara kunde säga "bye bye" så skulle jag bara lämna det (har varit väldigt tydlig med att jag vill att han säger "bye bye" om han inte känner det - men jag kanske bara är för intensiv?? kväver den ömtåliga blomman i manskostym??) men han verkar ju inte säga något sånt heller? han säger övht inte så mycket, nån emoji här och där, nåt extra ömhetsord emellanåt. ex skickade han en kort videosnutt av serien larry igår när en man nämner ordet skilsmässa för sin fru som blir tokig och skrev "du o jag" "haha" "din ilska".

min kompis sa "ibland tänker jag på mig själv som en krukväxt. man kan prova en massa alternativa saker för att hålla växter vid liv, men i slutändan är det ändå så att den dör utan vatten." det tyckte jag var en fin metafor.

vi ska ses på onsdag. han föreslog "tacos går ju alltid snabbt" och jag svarade "du vill helst inte lägga så mycket tid på matlagningen, är det det du säger? för att du hellre vill ligga och hångla i soffan". hans svar "...".

under 2017 påbörjar jag min generationsroman. alla tips på topics tas tacksamt emot.

happy new year!

min kompis johans tindertjej bjöd in johan som bjöd in mig som bjöd in erika till en nyårsmiddag i skanstull. jag hade druckit ganska mycket skumpa redan när jag kom till festen och så var det ganska mycket skumpa där med och det fanns en gigantisk hummer på bordet vars klor jag stoppade mot min mun innan ägaren (som var värd för middagen) fick nog och sa åt mig att sluta i en skarp ton. som tur var hann johan ta en riktigt nöjd bild på mig med hummern innan jag blev tillsagd (hemköpsbutiken (eller om det var ica?) tar i regel bara in drygt sex stycken sådana hummerbjässar varje nyår fick jag veta). det var en massa ostron på bordet också, man skulle se någon slags knyck i ostronet när man sprutade på citron. jag såg inga knyckar men åt ett par ändå. vid tolvslaget gick vi upp på terrassen och skålade och trots att det var superhögt upp och jättecentralt så såg vi skymten av kanske fem raketer, men vi hörde jättemånga. alla var glada. vi var hemma igen kl 4. petter som var någon annanstans tog 2,5 timmar på sig att hitta hem för att han klev av i hägerstensåsen där min lägenhet inte ligger.

fler såna nyår!!

ps. tråkigt att debaser medis lägger ner. där har man också firat nyår.

en vecka sedan idag.

jag missade t-banan och smsade att jag skulle bli lite sen. fingrarna var iskalla och pulsen så hög och kroppen så spänd och det enda jag kunde tänka på på bussen var "varför utsätter jag mig för det här". när jag kom till hotellbaren hade han köpt ett glas rödvin till sig och mig. vi pratade non-stop till klockan var efter tolv och alla i baren hade bytts ut. jag lekte lite och frågade allvarligt om han pensionssparade och han sa att jag var störd innan han berättade att hans pappa var pensionsfondmäklare och han sa att jag gjorde honom nervös, jag var så svår att läsa av, han sa att han inte visste om han vågade hoppas på något och att han såg framemot utvärderingen och jag frågade om han hoppades och han blev blygtyst. vi lämnade baren och gick tysta bredvid varandra i kylan och jag stack ner min hand i hans jackficka där han hade sin och höll hans hand. vi gick över kullerstenarna och jag stannade honom när vi var nära t-banan och sa att jag verkligen gillade honom. och han kysste mig.

på natten skickade han ett sms:

"emilie! vad var det som hände ikväll?"


tbc.

fri-date.

efter 1,5 år av dårar på tinder ska jag ikväll träffa en person som är något annat. kan inte sätta fingret på det men han verkar så....bra? vill träffa honom.

ed sheeran- thinking out loud.

när det bästa som händer dig en dag (kanske under hela veckan) är att du råkar träffa ditt ex i ett jobbsammanhang och får prata med honom i en timme och han är sådär fin som bara han kan vara och du tänker att du förstår varför ni var tillsammans så länge.

då måste man komma ihåg hur ensam jag kände mig mot slutet för att inte bli kär på nytt och börjar sakna så man blir ledsen.

framåt mot nya äventyr!! kanske investera i ett nytt täcke som håller en varm i december?

torsdag, halvlek.

träffar en välklippt kille i fina kläder för tredje gången, den här gången på oneutral mark i hans stökiga centrala etta där det hänger ett stort familjeporträtt i olja (förmodligen) i guldram av en avliden släkting i glasögon som har skakat hand med mussolini, på väggen ovanför soffan. bokhyllorna fulla av böcker, klassiker och poesisamlingar. på golvet finns ett bronshuvud, här och där föremål som visar på en förtjusning för antikviteter och bildning. vi sitter i hans soffa och pratar och han närmar sig långsamt mig på soffan, tar min hand, leker med mina fingrar samtidigt som han ler när vi pratar och skrattar när jag säger något, stoppar en hårslinga bakom mitt öra. i nästa stund ligger vi och hånglar i soffan och han kysser mig på halsen och över ansiktet och vi skrattar och pratar och det känns som scenen i bridget jones baby när hon träffar mcdreamy och dom hånglar i sängen i hyttan på festivalen och han är så fysisk på ett sätt som passar mig, i allt.

en timme senare är han anti i kroppsspråket och säger emot vad jag än säger på ett ganska otrevligt sätt och jag tänker att jag har varit med om det här en gång förut och inte tänker utsätta mig för det en gång till, så jag reser på mig och tar mina saker och säger att jag ska gå och han frågar lite förvånat om vi inte ska äta och jag säger att jag inte är hungrig längre och han känner av skiftningen och tar upp ett av ämnena som han har dödat för att vara tillmötesgående, han tar på sig en morgonrock och jag knyter på mig skorna och han säger att han hoppas att vi ses snart igen och jag säger någon meningslös mening och lämnar lägenheten och går genom ett kvällsmörkt stockholm. 

boksommaren 2016.

det här har jag läst under sommaren:

sandra beijer - det handlar om dig
lena sundström - spår
maud olofsson - jag är den jag är
silvia avallone - marina bellezza
gillian flynn - vassa föremål
kerstin thorvall - när man skjuter arbetare
ebba witt-brattström - århundradets kärlekskrig
therese bohman - den andra kvinnan
henry james - när skruven dras åt

det mesta var bra förutom den sista.

fredag i stockholm.

vi är på parkteatern och jag ser de starka kropparna på dansarna som är så synkade som svävar fram över scenen och vi går vidare genom lummigheten längs med vattnet mot gamla stan där vi sätter oss inne på en italiensk restaurang med levande ljus och rutiga bordsdukar och en snittblomma i en liten vas. han beställer in bubbel till att börja med, och jag tar en pasta marinara och han en vegetarisk pasta och vi delar på en flaska rödvin. kvällsluften är varm och alla fönster som sträcker sig från golv till tak står vidöppna mot gatan där det går en strid ström av människor men som vanligt försvinner alla intryck runtomkring i takt med att vi hamnar i den ena diskussionen efter den andra och skålar. han säger att vi kanske borde ta och åka till arlanda och ta ett flyg till paris, som han gillar så, men istället går vi vidare till nästa vinbar, och nästa vinbar efter det, innan vi kramar varandra hej då och jag sätter mig på t-banan mot mörby c.