sjömansoutfiten och fotbollsstrumporna.

sibbe lagade middag hos calle till alla oss fyra, ett glas rödvin.
vi cyklade ut i den varma kvällen, jag i kläder som var någon annans.
mötte upp alla andra på uteserveringen, något att dricka och beställa dessert.
sitter under filtar tills det mörknar, flyttar inomhus.
har det fantastiskt.
någon mer sluter upp.

pojkvännen ringer och ber mig möta upp dom på annat ställe, säger hej då till alla och drar vidare.
kvällen är fortfarande ljummen ute.

kommer fram och en hel bricka med shots och öl är våra, compliments från någon annan.
vi sitter i ett litet gäng om tre vid baren, pratar gammalt och nytt.

in kommer en vän och hans vän som jag träffade några gånger för några år sedan, jag går fram och hälsar.
vän presenterar mig för sin lady friend som någon som är otroligt fotogenique, kanske inte bästa inledningen.
hon säger att hon känner igen mig från facebook.

vi dansar oss svettiga till dålig musik med tysta pauser mellan låtarna, kristoffer snurrar runt mig.
senare på kvällen när jag ger mina öl till vän säger han att jag ser annorlunda ut och jag säger att det är för att kläderna inte är mina, inkl fotbollsstrumporna. han studerar mig och säger "men du vet ju vad man säger?" och jag säger att jag inte riktigt vet vad han syftar på och han fortsätter "om skönheten.. allt klär ju en skönhet" och ladyfrienden sitter bredvid och säger att han inte ska ha mer att dricka.
vännens vän säger att jag måste vika upp ärmarna för att se tuff ut och börjar vika upp dom, när han är klar lutar han sig tillbaka och säger plötsligt förlåt med en touch av ånger och jag vet inte varför, kanske för när vi träffades back then men det är så längesen nu.
pojkvännen kommer för att hämta mig och jag ger honom min öl där han sitter och han säger "vi ses".
vi lämnar stället alla tre och står och pratar vid ett gatuhörn och det börjar regna men ingen bryr sig längre.