tinder igen.

att vara singel resten av livet verkar i all ärlighet inte så dåligt när alternativet är att vara med personer som skriver "oxå" istället för "också". toppen av isberget, mina vänner. :'(

på telefon sent om kvällen.

"du är en av de sexigaste kvinnorna jag har sett – och då menar jag även bland skådespelare."

john ajvide lindqvist – rörelsen.

"Det är svårt för att inte säga omöjligt att egentligen känna en annan människa. Oavsett hur öppenhjärtigt någon redogör för sina åsikter och preferenser, sin historia och sina rädslor, hur lång tid man än tillbringar med den andre så dras man med misstanken att det mest väsentliga inte förmedlas; vem den andre är, bortanför summan av sina egenskaper."

maktens korridorer....eller

jag har gått med i ett parti. hittills har jag fått valuta för medlemsavgiften med vin två av tre gånger. idag var första årsstämman för distriktet och jag hade inte läst en enda motion i förväg. när jag började läsa insåg jag att jag verkligen har noll koll på vad som ligger under stadsdelsförvaltning och vad marginalskatter egentligen är osv osv.

han som är rätt dryg (men rolig i talarstolen) frågade mig, som om han inte redan hade friend requestat mig på facebook direkt efter första mötet, vad jag pluggade. jag sa att jag jobbar. han: "men... jaha hur gammal är du då? 20?" snälla du. jag måste hitta ett mer välbetalt jobb så jag kan köpa dyra dräkter som får mig att åldras naturligt.

kryssfingret.

sitter sent på t-banan hem, ser ingen jag gillar trots att det är så mycket folk som ska av vid telefonplan överallt. var är alla puddingar. sen börjar jag tänka att alla kollegor kanske har rätt som kallar mig för kryssfingret när jag dissar alla på tinder. det kanske är _mig_ och min smak det är fel på.......?

jag tänker allt oftare på hur äcklig människokroppen är, att det man tilltalas av (när/om det händer) är ett ständigt förfall. ett ständigt förfall som älskar med ett annat förfall. men glaset kan lika gärna vara halvfullt så det är bara jag som neggar.

har aldrig känt såhär förut, jag är asexuell. vill inte ha någon fysisk kontakt och gillar ingen. vill helst bara söka jobb och läsa. kände mig lite deppig när jag kom hem och tog en emo selfie i hallspegeln och började googla dikter av karin boye. la ner och somnade.

uselt humör.

kan det bero på att män hellre vänder sig till min manliga kollega än mig och ignorerar mig och vad jag säger, eller på att jag äter så näringsfattig mat??

tänker på när jag låg i armarna på min guide i den låga japan-inspirerade sängen på övervåningen i hotellrummet och han sa: "hitta någon som du gillar, någon som är snäll som du kan lära dig att älska." efter att han hade berättat att han hade en fru och barn med orden "it's important that you know this."

ord jag kommer att komma ihåg med hans röst från hans guidningar:
especially (eyjspesjialy)
certainly (sertejnli)
the ottoman empire (oTTóman empire)

som långvården.

Little Jinder: "– Jag har haft lite ensamhetskris. I förrgår morse gick jag upp på morgonen, gjorde kaffe, satt vid köksbordet och stirrade på den tomma stolen mittemot. ”Där skulle det kunna sitta ett barn eller nåt”, tänkte jag. Det var så deppigt. Som på långvården. Samtidigt är min största skräck att käka tacos med fem barn i en närförort. Jag vet inte vad jag vill. Bara vad jag inte vill."

det här är så jag, vet aldrig nånsin vad jag vill bara exakt allt jag inte vill. deppigt!!!

irrationella kvinnodagen.

han hann inte ens komma hit innan han förolämpade mig men väl på plats höll han tillbaka pga internationella kvinnodagen. vi lagade mat och han fick än en gång se hur värdelös jag är på att laga mat first hand men han har börjat träffa en tjej inom corporate finance som pendlar till dubai (hjärtat sjönk), så det är inget jag kan tävla med precis. tänker att hon ser ut som léa seydoux i spectre, han pratade om henne ("fruktansvärt tråkigt yrke") med viss aktning i rösten. förstår inte varför han vill ses när han 1. inte gillar min personlighet 2. inte vill hångla eller ha min kropp 3. inte får så god mat. är det min nya soffa??? han slog in några böcker från sci-fi-bokhandeln i paketpapper och han är verkligen värdelös på att slå in paket.

han vågade inte veckla ut benen på soffan av rädsla för att nudda mig, på det hela taget en väldigt lyckad kväll och kuddarna luktar honom.

jobbintervju.

utdrag från intervjun:
"så hur känner du inför sälj?"
"– jag kan sälja vad som helst till vem som helst."

the struggle is real. jakten fortsätter.

nya medskick hemifrån.

mamma hade köpt en ceriserosa klänning i sammet från cellbes, vars skärning fick mig att se ut som en övermogen bibliotekarie som inte kommer ut så ofta, annat än när det är julbord. både mamma och pappa tyckte att den var så fin på. sen fick jag ett voluspa-doftljus (!) och en ananas i guld som man kan stoppa saker i. prislappen var kvar på, 99 kr.