bilder från förr.

kom över några bilder från längesen av en händelse som jag aldrig sett förr, några bilder från lava för typ två år sen, även kvällen när jag och kristoffer ironiskt nog träffades. bilden är tagen efteråt och på honom med folk runtomkring sekunden innan eller sekunden efter att han har lagt märke till mig. med panik i blicken och skräckslaget kroppsspråk, eller kanske mer en rodnande ställdhet, innan han går iväg. det är inget bra tecken som ni alla vet. när alla senare har gått därifrån och jag står kvar och väntar vid toaletterna ser jag när han kommer tillbaka och ställer sig mitt i den tomma lokalen och stannar upp ett tag innan han går iväg igen. jag gör en obetydlig ansats att ge mig tillkänna, tar några steg och öppnar munnen, men går inte längre och säger ingenting av någon anledning, kanske för att jag vet att det finns en anledning till varför han inte gjorde eller sa något när han såg mig. små tillfälligheter allting. olika tillfälligheter som leder till andra tillfälligheter. tillfälligheter som leder till att man två år senare får se bilder på det.

kan tycka att det hela är rätt fint, systemet med tillfälligheterna, de sjukaste tillfälligheterna från början till det tidiga slutet, de missade tillfälligheterna, de tillvaratagna tillfälligheterna. och gångerna jag gjorde bort mig, och gångerna jag pratade utan att tänka på en trappa till hagabion i regnet "jag var rädd att du hade skaffat flickvän utan mig" (var fick jag det ifrån?), kan tycka att det är rätt fint idag!