ångest.

det här kommer att bli en skittråkig bloggpost.

när jag kom in genom dörren så lyste köksbelysningen, vilket var knäppt för att jag alltid brukar dubbelkolla att allt är släckt innan jag lämnar lägenheten. sen fanns det en lapp på köksbordet på svårtydd franska om att jag inte skulle luta mina sopsäckar (har ju varit en del) mot någon vägg. eftersom jag har sopsäckar i min hall just nu, mot hallväggen, i väntan på rätt sopdag för kartong, så trodde jag att min snälla hyresvärd - eller kanske snarare hans fru - hade varit i lägenheten och blivit upprörd över alla kartongsäckar och glömt att släcka och lämnat en arg lapp.

jag blev först irriterad, och sen arg och kränkt. jag smsade honom och frågade om han hade varit i lägenheten för att köksbelysningen var på när jag kom hem och frågade om lappen var från honom och att den låg på köksbordet. han svarade att han inte har nycklar till lägenheten och att köksbelysningen kanske tändes när han installerade en lampa i trapphuset när han slog på säkringarna igen.

just då kom jag på att arga lappen kanske FÖRMODLIGEN hade legat i posthögen som jag hade hämtat in så jag bad snabbt om ursäkt och att jag hade misstagit mig och att jag nog hade fått lappen i posten och att det verkar som att någon granne är upprörd pga mig, och nu skäms jag med svår ångest. min snälla hyresvärd skulle väl aldrig gå omkring i min lägenhet och lämna arga lappar och titta på alla smutsiga underkläder som ligger överallt just nu.

varför ältar jag typ såna här situationer, orimligt mycket???

resten av dagen då? jo, bakis, trött och fick panik när jag skulle lämna fruängen när jag insåg att jag inte hade några hemnycklar till bryssel. albert fick också panne och vi sprang runt runt i lägenheten och a kollade i bilen. sen kom jag på att de förmodligen låg i min kappa som jag gick till jobbet med i tisdags, innan jag bytte till en kort jacka när jag åkte till flygplatsen.

så när jag landade i bryssel så tog jag flygbussen till jobbet, skrev in mig via den enda öppna entrén på rue wiertz med hjälp av min bricka som jag tack och lov mirakulöst nog hade på mig. kontorsdörrarna var så klart låsta så jag fick ringa en vakt som kom och öppnade och sen löste sig allt!!! men jag måste vara outhärdlig att vara tillsammans med. noll koll kokosboll. :)))

är det inte lite ironiskt att den här bloggen heter nåt franskt?

ren glädje.

cyklade hem från baren med isak inatt kl tre genom ett tomt bryssel på varsin uber bike som vi hittade några kvarter från baren i st gilles. fulla i hög hastighet sneddade vi över filer, spårvagnsspår och cykelbanor. han alltid lite steget före. 

jag var så jävla lycklig. 

ett år har gått.

jag har lämnat stockholm för bryssel och har hittat en pangig och dyr lägenhet. jag jobbar från ca 8.30 till ca 19 på kvällarna. på torsdagarna börjar man dricka bubbel vid 17-tiden så det är ändå OK de där sista timmarna och fredagarna är lite comme ci comme ça.

problemet med att jobba på den här "nivån" är att jag typ inte kan vara helt ärlig eller ha åsikter i bloggy. men till och med när man är ärlig är man väl aldrig helt ärlig för allt är ju alltid så dubbelt. men om jag kunde vara ärlig så skulle jag kanske skriva en och två spännande grejer om gårdagskvällen i lund t.ex. fick skvallervägen höra att en rektor på ett av sveriges toppuniversitet i södra sverige inte bryr sig speciellt mycket om europa och definitivt inte vet när eu-valet är eller om hen ens röstade. OBS RYKTEN. kanske sanna.

några saker jag har lärt mig under den här tiden är:
- släpp kontrollen för du har ingen
- ha alltid en a, b och c-plan
- admin är inte roligt
- satsa på en snäll och bra hyresvärd! viktigast!!!!
- om du ser en bostad du gillar när du bostadsrekar, vänta inte
- nej, stora möbler går inte upp genom trappan. hyr lift.
- ja du kanske känner dig värdelös ibland, men du tillhör fortfarande lägre övre halvan (lärde jag mig i boken david och goliat som jag läste ut på flyget till bryssel idag)
- lojalitet och att kunna hålla hemligheter är viktigt
- hur det är att vara asexuell
- undvik distansrelationer om du vill ha en relation

har bara haft ett breakdown här så mentalt är det ganska bra. jag tycker att det är så existentiellt det där vad man gör men kanske framförallt vem man är och hur man känner sig från dag till dag. för mig är det viktigt att känna mig ROLIG men tänk om man bara umgås med tråkiga och inte får känna sig kul? nu umgås jag inte med tråkiga, så varför har jag ändå inte känt mig kul? är det för att jag har hållit på med admin 60 procent av tiden och skruvat IKEA-möbler resten av tiden? jag har träffat en själsfrände men vågar inte umgås med henne själv för att hon är så cool.

exempelvis med fredrik känner jag mig kul 98 procent av tiden men det kanske också har att göra med att vi hinkar vin och pratar non-stop om tiotusen intressanta ämnen 100 procent av tiden? men nu bor frippe inte i bryssel och om han hade gjort det så hade jag ändå inte haft tid att träffa honom.

jag tänker mycket på att ha ett sammanhang med en massa vänner varje gång jag läser sandra beijers blogg och blir lite ledsen över att jag inte har det här, fast jag kanske ändå har det men bara inte orkar dra ihop något? beklagade mig till albert som svarade att det är en lögn, ingen har det där sammanhanget, alla är ensamma även om det råkar vara flera kompisar på en och samma bild ibland. det tröstade en del.

jag ser framför mig hur jag bor i ett hus med en stökig situation där det kommer och går vänner och bekanta hela tiden och det är rå men hjärtlig jargong. IRL älskar jag ensamtid, och tanken på folk som plingar på utan att förvarna eller avtala en tid i förväg ger mig ångest. är det här ett tecken på någon slags schizofreni eller? när jag tänker på mig själv när jag öppnar för en spontanplingare ser jag framför mig hur krystat det blir när jag inte har kaffe att bjuda på pga dricker inte kaffe, eller kakor, och hur jag och XX sitter och tittar på varandra varandra och jag stammar fram nåt om vädersituationen och hur personen inte kommer att spontanplinga på ett bra tag efter det.

apropå vädret så var det fint med regn och dimma när jag tog tåget över öresundsbron ensam idag. tänkte på boken livbåten när jag såg vågorna under oss. promenerade sen i ösregn från schuman hem. köpte med en väldigt bra regnkappa från sverige för 700 kr, tyvärr är vädret lite ryckigt så har inte riktigt kunnat tajma regnkappan med regnovädren än förutom en eller två gånger.

började sen i trans montera min byrå, den sista omonterade möbeln, för att inse hur det smattrade mot mitt takfönster. snälla låt det regna hela helgen, utom imorgon kväll när jag ska på fest.

fråga: borde jag gifta mig för att få underhåll för albert?
och: bara dagar kvar tills jag får en ny chans att förstöra hans födelsedag.

tänker frekvent på lina thomsgård som betonar värdet av att dokumentera sitt liv. av att vara en del av en kedja i något större och att det är för viktigt för att lämna odokumenterat. att någon kanske läser de här bevingade orden en dag. pirrigt!!