fredag, oktober 31, 2008



det är dåligt med paparazzibilder. men min "kvällens outfit" var som man kan se en grön paljettklänning som var helt öppen i ryggen och pälsmössa (båda inköpta strax innan, eller som veronica förtjust skrek i omklädningshytten "WORK IT FOR THE CAMERAA..!!"). det var ingen vimmelfotograf där som uppmärksammade detta eller oss. däremot hamnade vi i vad vad som var föräldrahörnan i V.I.P.-området med flertalet äldre män (mammorna var väl hemma med de ännu yngre barnen). en av männen (med vigselring tillika trött på livet - fördom?) frågade om vi inte skulle dricka något eller om vi var några jävla nykterister. jag radade upp två stora glas och blandade drinkar med spriten som fanns i de stora metallkaren som var fyllda med spritflaskor och is och svarade att jag förmodligen klarade av att dricka mer än honom. jag och veronica skålade. mannen frågade vad det skulle bli efter festen, village eller spy bar? det måste ha varit min klänning som signalerade high fashion och inneställen, och jag hade lust att svara "äldrevården ligger väl närmast till hands för dig gamle man" men höll mig. det slutade iallafall med att vi sprang som i pretty woman genom stockholm utan ytterkläder.

vi missade john och johnsons spelning i skarpnäck tidigare och vi gick runt i hela stockholm på kvällen och åt på en italiensk restaurang bortanför vasaparken och vi beställde in husets rödvin och skålade och pratade i vad som kändes som flera timmar och vi tre var sist därifrån. på vägen in mot stan träffade jag sven (!?), det var helt galet. vad är oddsen? en onsdag i sthlm. och han var i sällskap med ett tjejgäng där en av tjejerna såg ut som erlend öye, skitsöt fast trevligare. på väg till café opera träffade vi federley som just kom därifrån men som lovade att fler var på gång dit. själva café opera var rätt litet (jag hade hoppats på dansgolv) och såg ut som en stökig firmafest och det är svårt att föreställa sig att ha en födelsedagsfest med åtminstone 300 pers man inte ens känner. blondinbella var väldigt sympatisk.

när alla vi fem som hade mötts upp vid centralen, sen klev av tåget i uppsala igen var det kallt och tyst och dimma överallt. magisk kväll och lyckoruset höll i sig till dagen efter.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar