jag känner mig lite deppig idag, så himla melankolisk. ibland kan jag bara känna mig så bitter på hela grejen, och på uppsala och på boyfrienden. jag har lust att bara ligga här nerbäddad hela dagen. totalt miljöombyte och bara försvinna från jordens yta vore skönt. man ska alltid veta att man är utbytbar och jag fick ta bort min lilla playlist jag hade gjort men det kändes ändå lite hårt att få höra det på det där sättet för att jag var för känslomässigt involverad, men igår när jag fick höra substitutet så kunde jag ändå känna mig nöjd med mig själv. idag så sjöng jag tell no one about tonight i duschen. och jag har även en nyfunnen vän. någon som det känns som att jag har känt hela livet och vi ska åka till london i november, efter att ha umgåtts en gång. och snart har jag mitt alldeles egna utrymme, även om jag älskar dom jag bor med nu, med bara mitt namn på ytterdörren och bara mina saker. jag får kanske till och med köpa ett köksbord. det känns spännande. det som gör mig rädd är (den inbillade) känslan av att bli ännu mer fast till ett ställe och det som då blir ens hem. jag klarade marknadsföringstentan galant (400 sidor på två dagar går väl bra) och i helgen är det jobb. på fredag psykologernas inspark och sen det rena horeriet på lördag. men jag får åtminstone användning för mina dansbandsskivor igen. det här ekorrhjulet dödar mig. det är någon som har skrivit något smart om ekorrhjulet, men jag minns inte vad det var.