söndag, december 07, 2008

katten zippey från örebro.

mamma och pappa hälsade på idag. de kom vid tio och jag hade somnat fem. jag drömde att jag var barndomskompis till britney spears så det var väl lika bra att gå upp. mamma hade med sig en påse med saker till mig; två små ostbågspåsar (?), en kattkalender där olika sorters kattmat rekommenderas, några bordsdukar och en LP med Isaac Hayes.

mamma: "jag tar med en LP också"
jag: "jaha, vadå för LP?"
mamma: "jag tänkte att du kunde spela den. den passar nog rätt bra på discon"
jag: "men mamma, jag har inte LP-spelare när jag spelar"
mamma: "nähä... man kan inte föra över från LP till usb från din skivspelare?"
jag: "nej"
mamma: "jag tar med den ändå."

den här kattkalendern, "gourmet årskalender 2009" som ändå är rätt stor, vet jag inte vad jag ska göra med. vi var på IKEA där mamma den här gången började plocka en bukett av stora färgglada plastblommor som hon ville köpa åt mig. hon tog nästan illa upp när jag sa att jag verkligen inte vad så sugen på plastblommor. sen åkte vi till gränby centrum som de ville besöka. mamma bad oss hålla utkik efter "tekniska funktionsartiklar" på ica, jag frågade vad exakt hon menade och hon sa "magnetiska krokar".

när vi kom hem till mig igen lagade jag lasagne mot pappas vilja. jag sa att han skulle gilla det för att jag är bra på det och han svarade "jag gillar inte lasagne eller pasta, jag tänker bara på det där slammet i bespisningen". medan jag lagade lasage gav han sig på lampan som jag kortslöt hela lägenheten med förrförra helgen. när han skulle testa den visade jag honom vilket eluttag han skulle använda för att kylskåpet inte skulle beröras av strömavbrottet. han testade och det lyste väldigt klart och fint.

maten blev klar och pappa var uppriktigt förvånad och sträckte sig till att säga att han till och med skulle kunna tänka sig att äta det igen någon gång och kristoffer sa att det tom var bättre än förra gången och mamma gillade det också. sen bjöd jag på efterrätt som hade genomgått någon slags kemisk reaktion i kylen och alltigenom hade en bismak av nagellacksborttagningsmedel. jag är förvånad över att de andra fick ner det, ingen sa någonting under tiden. sen sa dom att de var jättemätta och åkte hem.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar