borlänge.

om mamma jobbade på vägverket skulle ingen ha kvar körkortet.

"det skulle ju vara mycket smartare att gömma kamerorna i buskarna... så ingen såg dom"

dag 20.

från riceboy sleeps fotobok som kom för något halvår sen. riceboy sleeps är ett audiovisuellt sidoprojekt av sigur ros' jonsi birgisson och hans pojkvän alex.

ung.

Killing Zoe lördag, juni 02, 2007

"connection.
jag försökte shoppa bort den. men det fungerade inte. sen åt jag glass; en kula pistage, en kula jordgubb. men det hjälpte inte heller. snarare gjorde glassen mig mer illamående än nånsin. den senaste halvtimmen har jag hinkat i mig vin. det går inte så bra det här. känslan är fortfarande märklig. det finns connection. och sen finns det connection. aldrig, jag har aldrig någonsin förstått de som säger att saker och ting 'växte fram' i efterhand. att de inte insåg från början, utan att det liksom 'smög sig på'. jag förstår verkligen inte vad de menar. inte alls. för antingen finns det nåt där och då finns det där direkt, eller så finns där inget alls.


jag pratar inte om internetträffar. en viss relation i huvudsak baserad på mejl eller meddelanden kan aldrig någonsin kompensera bristen på riktiga möten. jag pratar inte heller om en vänskap som blir djup och som för vissa leder till kärlek. utan jag pratar om den omedelbara kontakt som kan uppstå mellan människor. den man inte kan förklara i ord, den man vet kan resultera i svindlande besatthet, avgrundsdjup kärleksmisär, en passion utan like - tårar, smärta, hyperventilering, instängdhet, avsky, svartsjuka, konstskapande, patetiska samtal och tårar igen- och som i samtliga fall är något man aldrig aldrig aldrig borde ha påbörjat. och som man i efterhand aldrig heller ångrar att man faktiskt gjorde.


jag vet inte om han förstår vad han gör med mig. jag vet inte om jag är bra nog på att dölja det. jag vet inte om jag ens vill gömma något för honom. jag vill att han ska veta vad jag vill. trots att jag inte ens vet om han vill, eller om han redan är upptagen, eller om jag kommer att göra bort mig så fullkomligt att jag aldrig kan möta hans blick igen.

jag vill ha honom.
nu.
på en gång.


och snart ska jag få honom också. måste. ge mig en kväll, en natt
och du kommer aldrig nånsin glömma mig. ge mig en kväll, en natt
och jag kommer aldrig nånsin glömma dig. tyvärr."


det där är jag. det där var jag. mina tankar. alla som varit med om det vet vad skillnaden är, på connection och connection. ibland känner jag att jag fortfarande är kvar där med förvirringen. kan något vara dåligt och bra på samma gång? jag vet inte om det märks, om det syns egentligen, allt det där. kaoset. om det känns. genom allt. avstånd, på ena eller andra sättet. för den ena eller andra personen. eller om det är jag och min livliga fantasi, för alltid? ibland är jag övertygad om att det måste göra det, synas, för jag känner mig lika genomskinlig som glas. man vill vara den som känns mest. alltid, hela tiden. fjärilar på speed i magen. sådär själviskt. sånt man inte kan kräva av någon. eller som man inte vill kräva för att man är rädd för var svaret skulle bli.

jag är rädd för att hjärnspökena kommer dö. dina och mina. med en blick. då när allt har förändrats, eller har det redan förändrats? och båda kommer veta, och båda kommer inse och undra vad det egentligen var som hände.

vill man hellre vara den som älskar eller är kär och känner passionen mest, eller den där andra? för jag tvivlar på att det kan vara likadant för båda. på bra och dåligt. det mesta rangordnas alltid medvetet eller omedvetet, top 5, top 10. men inget av det kanske spelar någon roll så länge man håller sig till parollen att man inte får eller kan jämföra varandras känslor, för det kan man inte men ändå envisas jag. den där svindlande besattheten.

var hamnar jag i allt det här?


kärlek är bara till låns.

dag 19.

har jobbat som ett as de senaste två dagarna, kom hem efter 21 igår kväll. en bra sak med fagersta är att trafikstockning är ett ganska sällsynt fenomen.

meningslösheten.

det känns som att allt man gör är en släng tragiskt och kan ses med vemod, eller ensamhet kanske?
varje liten sak, rörelse och tanke, som man i sin enfald pga rutin, hopp, omtanke eller strävan gör eller har. sakerna man lägger tid på. det är något fint över allt.

dag 16.

tv-spelsnatt och jag har feber. klockan är snart fyra. det regnar ute. jag tycker om hur han tar hand om mig när jag är sjuk. hur han gör chokladpudding och tar med sitt nintendo hit så vi kan spela super mario hela natten. hur han smyger sig på bakifrån och håller om när vi handlar sent på ica fastän jag är jättesjuk och hur han inte klagar på att jag tittar igenom alla hyllor.

dag 14.

midsommaraftonen blev jättemysig. efter att vi hade varit och hälsat på på besökstiden på sjukhuset var det midsommarfest i villa villerkulla och knytkalas. jag hade gjort pastasallad och andra hade med sig finsk och estnisk vodka och alla 12 trängdes runt bordet och alla skålade och sjöng och blev skitfulla. jonas var också där, vi blev förvånade att se varandra. vi kom överens om att skapa både en intrig och en trashning under kvällen. jag började och slutade med en osthyvel. det var inte meningen. det gick bara av i tre delar helt plötsligt. den hade nog ruttnat inuti.

bråk.

igår åkte jag tillbaka till uppsala. på kvällen åt vi ute innan vi åkte till skärholmen och var vid hamnen där med alla segelbåtar. det var sent och man såg solnedgången vid horisonten bortanför de gråa tunga molnen. vi var på bryggan innan vi gick till sjökanten. supervackert.



efter sex-morgon kom bråket. han sa en del jävligt sårande saker och jag vet inte ens varför jag tog åt mig av det han sa. kanske för att han hade rätt i det han sa. home is where it hurts? kanske för att jag inte fattar vad annars han ser hos mig. kanske för att osäkerheten visade sig. jag hatar hur han får mig att bli som ett sårat barn. med tårarna i ögonen och ilskan packade jag väskan och var på väg hem när han ställde sig ivägen och sa förlåt och att han hade gått för långt. det där med att svälja stoltheten och sluta sura har jag tydligen svårt för, jag hade det i bakhuvudet hela dagen.

om att bygga upp sitt liv kring någon.

robert bad mig ringa nu inatt när jag hade kommit hem från kraba. vi har inte pratat med varandra riktigt på flera år sen vi var bästisar i högstadiet när vi brukade prata i telefon hela nätterna. han och hans flickvän hade gjort slut efter sex år tillsammans, och medan de var tillsammans ville hon inte att han skulle prata med mig mer. jag har inte någon förståelse för sånt där.

samtidigt som han gick nattronderna i göteborg där det regnade sa han att det kändes som att han hade förlorat allt han hade. jag hoppas jag inte kommer hamna där med den känslan någon gång.

norberg.

inbrott - utbrott 1-0


man kan ha hur tråkigt som helst och åka till andreas. saker vi gör för att roa oss är tex att se på infoprogram om t-rex, åka till kyrkogården, gamla mentalsjukhuset, åka raggarrundan i norberg. det finns mycket att göra i norberg. man kan säga att det här är ett inlägg för att stödja (och kanske till och med främja) turismen till norberg.

det var en gång en kraba. han var väldigt krullig. han blev förkrossad över att se att lekiset mullvaden i klackberg hade blivit lekiset småkottarna. han berättade lite kuriosa om lekar han tyckte var roliga.

"där nere i skogen gick man och slogs med pinnar"

"här var det herran på täppan" "-där var det ett jävla röj." "sexorna stod längst upp och alla andra stormade, typ som braveheart." "sen vart man nerknuffad och en av två saker kunde hända; 1. man flög in i sargen och blev skadad, och då kom alla lärarna och då fick man sluta leka herran ett tag. 2. man flög in i sargen, och reste sig och sprang upp igen."

"man gick på stången var en annan populär lek då, man stod på varsin sida på staketet och sen balanserade man ut på mitten av stången och försökte brotta ner varandra. något som avbröts i lärarnas närvaro när en killes ben råkade befinna sig på varsin sida av stången."

bra mail.

från john narroway om intervjuer på peace & love som de ordnade ackreditering mot inbyte på; "I have three bands playing on this year’s Peace & Love Festival, whose albums I am promoting in Sweden. It would be great if we could arrange some kind of interview/feature with one or all of the bands coming along to the festival." the scaramanga six, pen expers och bahnhof. jag vet inte riktigt hur jag ska ha tid med något och allt som kommer nu på en gång och sen mail från way out west.

dag 7 till 10.

fredag
fick meddelande halv två på natten
alla gör någonting med sina minuter på det här klotet.
kärleken.

-

åka till örebro, byte och väntan i västerås
såg vattendragstillställningen vid vattnet
avstånden är så små och tillfälliga.

-

åkte hem till honom innan satin, gjorde sallad med jordgubbar i
tough alliance hade just begärt maraccas så abbe åkte taxi genom hela örebro i jakt på maraccas två timmar innan de skulle komma.
"var fan hittar man maraccas en fredagskväll?"

-

han följde med mig till stadsparken i örebro där abbes jenny var, med lars, nicklas kom sen
mycket och dyr champagne i plastmuggar, kvällssol.
sen pastabaren utomhus, delade på vinflaskor
lovisa kom, blev ganska fulla med trötta ögon och snygga kläder
träffade john som också var ute där.
kristoffer skrev att de hade reserverat bord åt oss

-

vi kom dit ganska sent, och halv ett började tough alliance, 20 min kaotisk spelning och eric skär upp händerna på maraccasen och blir blodig i hela ansiktet och försvinner medan concretes-victoria står och filmar.

han tycker spelningen är skitbra och att det är så dom gör
jag tycker mest dom är jobbiga
jag undrar vilken av dom det är som alltid har så fint språk i intervjuer.

träffar christoffer också och hans flickvän som säger hej.
träffar på sussis albin som jag pratar med.
dansar med nicklas, jenny och lars

-

han är i sitt rätta element
mitt i allt känner jag mig ensam
han är hög på sitt i en värld man inte kan komma in i
ingen som inte är i den förstår nog inte.

-

innan stängning frågar victoria bergman om jag hade en tampong, jag hade inte det.
hon verkade inte må okej.

-

gå hem genom natten tillsammans
öde och tyst tidig morgon
han förstår inte riktigt när jag försöker förklara
han säger bara 'det där är ju bara skitsnack.'

-

vi säger inte så mycket, tar av varandra kläderna
somnar utmattade, som alltid.
fönstret står öppet och rullgardinen slår emot

-

lördag
vaknade när han klev upp och somnade om
han väckte mig senare på förmiddagen och sa att det var frukost
han hade skurit bröd, lagt speciell lyxyoghurt i en skål åt mig, hällt upp juice, blandat oboy, lagt fram vindruvor, olika pålägg och varma baguetter ute på verandan med ett litet tänt rött hjärtformat ljus i mitten på bordet
det var verkligen fint
sen tog han fram tårtan med jordgubbar han hade gjort och jag blev helt röd och tårögd
när han tog fram presenterna och jag såg vad det var började jag snyfta och gråta och kinderna blev helt blöta när jag torkade med händerna
det var så jävla fint gjort

-

på eftermiddagen tog vi tåget till fagersta
träffade therese snabbt vid centralstationen i örebro

-

hon jag träffade i kön för några tisdagar sen skickade meddelande och sa att jag hade gjort hennes vecka

-

fest hos klara på kvällen
vinflaskor och folk i lyxvillan
matilda och hennes huliganpojkvän från göteborg var där och han var faktiskt verkligen trevlig när han inte är så packad som han var när jag var i göteborg sist och sussi kallade honom för slemmig
lovisa hade skvallrat för de andra och de sjöng och dom är så söta
kristoffer satt och pratade med de andra.
kraba var där och vi dansade

-

söndag
stanna i sängen halva dagen
regn ute, fika på gammalt café som hade söndagsöppet
bada tillsammans sent på kvällen med tända ljus.

-

måndag
fika på café igen
gick på second hand, köpte fläckigt linne och fläckig tröja för 25 kr
sen åkte vi tillbaka till uppsala
hade möte med tjejen med tuffaste namnet julie rocco som gick igenom uppgifterna med mig inför hösten, jag tror det kommer gå ok
åkte tillbaka till fagersta på kvällen.


inte så oberörd

dag 6.

tillbaka i fagersta sent igår kväll

löneslav och dagen går så sakta

det är inget liv med allt så bestämt

åkte till avesta och köpte en blus

dag 5.

jag vet inte om det beror på bakfylla eller för att jag har feber. kanske både och.


fin morgon.



igår kväll åkte jag tillbaka till uppsala för överlämningsmiddagen på snärkes för ledningsgruppen och styrelsen till hösten och vi delade på vinflaskor och det var tal och massa skratt. menyn sen, ingen fattade vad dom beställde och servitörerna hade ingen aning om vad något betydde.
mycket folk man kände var där och vi dansade så svetten rann, per gav mig en lite mer än vanlig kram, gick hem i mörkret och duggregnet. vaknade av att jag drömde att jag höll på att bli mördad med tortyrredskap.

det som inte dödar härdar.

björn granlund, pappa (inte till mig), som inte vill att avslutningar ska hållas i kyrkan:

"dels var det tunga orgelkoraler"
"...dels var det ju mycket prat om gud"
"- så därför anmälde jag det"

finns det inte större problem? jag tycker gott alla barn kan få genomlida samma skolavslutningar som vi fick, i kyrkan. med en rektor som gått hobbykurs i opera. ren terror. tänk att få ha varit med om det i en svettig gympahall, alternativet till kylande kyrkor, jag tror många hade dött.

dag 4.

allt dåligt väder kommer från norberg.

dag 3.

jag kände mig som paris hilton när jag vid matbordet uppgivet och ledset sa: "men jag viiiiill inte..." och mamma sa: "men lägg av, ta dig samman nu emilie, du ska ju bara jobba i tre dagar." en halvtimme av arbetsdagen gick åt att testa den nya massagestolens alla funktioner.

dag 2.

jag vaknade av att mamma spelade backstreet boys på högsta volym. oh joy.

dagarna.

efter nätter av extas ömmar hela kroppen och det där med att göra saker "lagomt" går inte. jag kan inte det där med att vara lagom, antingen klängig eller ingenting alls. känns det som.


-


torsdag - bio - passionen?


-


natt och ingen försöker något


-


jag vill ha det där intensiva
somna - vakna och helt störd nattsömn och synkade kroppar


-


fredag morgon och varmt i rummet
hettan ger inte med sig
vi åker och badar tidigt på morgonen vid en sjö ute i skogen och han somnar på min mage på bryggan ute i vattnet. han frågar varför jag tycker om det allvarliga framför det lättsamma


-


när han säger att han tycker jag är underbar känner jag det inte, det känns inte som jag betett mig underbart och dels för att han inte vet tillräckligt för att kunna använda såna stora ord men han kanske är nöjd, behöver inte veta mer, kanske inte vill veta mer.


-


grillfest på kvällen och alla är där
vi sitter på filten och jag säger att han får mig att ifrågasätta saker hos mig själv som jag aldrig haft anledning att ens tänka på förut och att jag inte gillar hur det känns och han säger att det lät dåligt och vi blir avbrutna och han ser allvarligt på mig och jag tycker om det allvarliga och mitt i allt tänker jag på hur jävla fin han är och att jag tänker världen om honom.


-


på natten är fönstrena öppna för den lite kyligare luften
man kan höra alla som festar på innergården hela natten röster och skratt
han tycker att jag säger lite och jag tycker han säger för mycket


-


hans läppar och händer och den varma kroppen


-


och sen då när vi kom in från mörkret och regnet
såg efter varandra med värmen som två barn har, som är bästa kompisar, fast mer
i hallen och mina byxor var blöta och du gav mig ett par nya som var torra och stora du tittade bort medan jag bytte om jag vet inte ens varför jag minns det
berg med disk i köket och du frågade om jag var hungrig och jag sa inte särskilt och du sa vad bra för jag har ingenting att bjuda på egentligen
kolla igenom bok med brev till företag i skenet från bordslampan och lyssna på iron & wine
och de stora byxorna du fått från din farmor eller något sånt, byxor man trasslar in sig i
som ständigt pågående utan kontakt, hjärnspöken


-


lördag fagersta
lättnad och saknad och inte uppsala förrän någon dag mer nästa vecka och hämta saker och överlämningsmiddag och såna saker
lov och det är skönt att komma ifrån och tänka igenom, glömma lite och minnas annat
planera, drömma, hoppas, längta, såna saker
ta sig samman



watch my back
so i'll make sure
you're right behind me like before
yesterday and the night before tomorrow
dry my eyes so you won't know
dry my eyes so i won't show
i know you're right behind me
don't you let me go let me go tonight
don't you let me go let me go tonight

varma kvällar.

jag tycker om hur han skjutsar mig på cykeln om kvällarna.

festen.

det var kaos hela kvällen och man är mitt uppe i den bästa av världar lagomt berusad av allt och kön till bryggan var milslång.

christoffer ringde när jag var på sofies toa och sa att vi fick skynda oss om vi skulle kunna komma in och jag tycker om hur han ringer för att säga bara det.

i kön.

efterfesten.




senare.och hon sa att hon hade varit intresserad av mig sen oktober och attraktionen när vi skedade i berlin eller när hon kom ner och sov över och hon sa att hon hade visat bilder för sina vänner, innan hon kysser mig där i kön. lite senare i kön när jag skulle gå och kissa i buskarna med hon jag just träffat som kristoffers kompis smådejtar, vi är där och så säger hon "jag vill bara pussa dig" och jag säger "gör det då?" och jag förstår inte vad som händer och kvällen har bara börjat. en av killarna i kön som är med vårt gäng säger åt henne som kysste mig att hålla sig borta från mig och ringer henne senare för att han vill ha mitt nummer och hon svarar att jag är upptagen. det var helt vansinnigt, jävligt mycket attraktion i luften och kristoffer och alla var där och emma bad mig hälsa att hon älskar honom och han sa att jag är underbar och att han inte behöver eller vill sätta någon etikett på oss och jag tycker om honom för det. efter fyra timmar struntar vi i det och går och äter på restaurang innan vi går på efterfest och hon som kristoffers kompis dejtar följer med och det hinner bli sen natt och någon av oss ringer den andre och han säger att han gillar mig och jag frågar om han är kär och han svarar inte och jag säger att det räcker inte, innan jag går hem till honom, och vi säger inte så mycket till varandra, kläderna ligger i en hög.

the tough alliance.

kristoffer, den lilla skitungen, har fixat the tough alliance till deras klubb dagen innan min födelsedag. kontrast till det vanliga geggiga/brända axlarfödelsedagsfirandet på hultsfred, det kan nog bli superbra.




såhär glad blev han över det:





fast det var nog inget mot hur emma blev när han ringde henne och berättade.




ska jobba på emmaboda i år igen, jens och jag har redan börjat planera. han vill att campet ska heta CAMP AFRICA och sen dela ut t-shirts det står I <3 AIDS på. hur barnsligt är inte det? jag tycker vi ska heta CAMP INDIEN och ha t-shirts där det står Made in India på med glada barn på baksidan. tältgrannarna förra året var ju blod och knark i skog och mark. och rune, birger och sebbes gäng som kallade mig för fling-kina hela festivalen. jag tycker inte man ska säga så mycket om man heter rune eller birger.







jerry har tagit den här bilden.




i eftermiddag är det gigantisk fest hos sofie i hennes kristna hyreshus, den börjar klockan 16, innan vi går ut på snärkes. ska passa på att heja lite extra på vakten. vi blev ju bundis sist. jag vet ju att han vill ha mig.

just nu bara less.




saknar christoffer och hans fylleringningar. att bråka och slå varandra. eller timlånga prat över huvud taget. om inget och allt.

sia- breathe me

ångrar mig.

ny info av initierade källor gör gällande att lasse lindh är ett svin. peter sa att han förtjänar fängelse. kanske det, läst senaste bon?




några citat:

"Linna: Kulmen var när jag väntade mitt barn och kollade råmycket [porr] i ett halvår. Sen började jag plötsligt se det som alla andra ser, att den där personen är en tjeckiska som inte mår bra.

Lasse: Tjeckiskorna är dom finaste. Östattjejerna. Dom som finns nu. Det är så sjukt snygga tjejer.

Sigge (Till Lasse): Får du inte inre bilder av hur det går till runt inspelningarna?

Linna: Det går ju liksom inte att tända om man känner att de inte vill vara där.

Lasse: Men hur vet ni det?

Sigge: Det är en magkänsla.

Lasse: Det finns lyckliga horor, det finns det. Jag ska maila några klipp."



"Lasse (Till Martin Kellerman): Hur är det för dig?

Martin: Med vad?

Lasse: Har du fått knulla mycket?

Martin: Vad menar du?

Lasse: Jag menar... Jag har ju fått knulla. Jag har haft sex med x antal groupies.

Lasse: Du måste ju få ha sex med tjejer för att dom tycker din serie är bra.

Martin: (Tystnad)

Lasse: Orsaken till att jag frågar är att jag tycker de bästa one-night-stands jag har haft är de som vill lyssna på min musik medan vi har sex. Det har tagit det till en helt annan nivå.

Linna (Till Lasse): Sa inte du att du hade ett förhållande?

Lasse: Jo, vi har varit ihop i nio år. Men jag var artist innan. (För nio år sedan hade LL ett litet indieband som hette Chevy tillsammans med K-J First Floor Power och - sin pappa. Är det Chevy-ep:s han tvingade de stackars tjejerna att lyssna på, eller har han måhända inte rent mjöl i påsen? Marie Fjellborgs anm.)

Martin: Men är det sex då - eller en egokick?

Lasse: Glöm det. Eller... (Till Martin) Du vet väl vad jag menar? Du måste väl ha haft sex med tjejer för att du är känd? Är det inte en förhöjare?

Martin: Det är inte så att det har förhöjt. Det sänker väl snarare."



"Lasse: Jag gillar helrakat. För det är mest praktiskt. Vad gäller killen tycker jag att han ska få göra vad fan han vill. Men det är ju skönare att vara rakad som kille - eftersom tjejen kan suga."



"Lasse: Jag drog hem en tjej en gång som var så jävla snygg. Men hon hade en så sjukt stor klitoris. Den var som två såna hära minttabletter. Det förstörde allt."

stockholm.

nu är klockan halv fem på morgonen. eller fyra och trettio. vi kom just hem från stockholm och re:publik som är substitutet för popaganda. sloganen var "minns du när allt roligt var gratis" och jag tänkte jaa, och tänkte på min lilla cykel. det var så jävla kul att cykla fram och tillbaka på våran gata när jag var liten. varje dag. fram och tillbaka. med en liten hjälm som inte hade skyddat mot döden. med stödhjulen som spretade och var halvt böjda uppåt och min jättefina neonorangea vimpelflagga. och sen var cykeln så liten så man kunde köra runt i en och samma cirkel jättelänge tills man var helt yr. det var jättekul. varför är det inte lika roligt längre?




highlights från det emma och jag minns; frisk fy faan vad tjatigt och att han sa re:public fastän han var svensk. lasse lindh var rolig simone lord och frisk igen (se ovan) tjat ke ke tjocka bollar ariba ma kossa, låten dom sjöng gick så, men ljudet försvann ibland och jag hade en teori om att det var någon med bultsax som inte stod ut längre. det var som fångarna på fortet, man visste inte riktigt vilken av burkarna man stoppade ner handen i. centimeter, var ett band, förkortas cm, singelsläpp, tydligen? i want to feel like you do. mode som är populärt är amish and grandma going wild. amish är ganska populärt. älskar familjen och tilliander och svett. miss li sharing is bärgni gäll röst. samsungmobil med dåligt ordförråd. ola inte salo. och det blev inte de vanliga fylleringningarna till ipods support service eller det klassiska numret 113. dansgolvet var annars det bästa sen brighton i mars. tjernobylbarnet. mottaget sms mitt i natten som innehöll ordet älskar.

den här stressen dödar mig.




det där ögonblicket man stänger dörren efter sig och båda vänder sig om åt sitt håll och leendena försvinner och man fortsätter med sitt. tomt?