UPS:a över hans grejer?

igår grät jag tills jag inte orkade inte mer. det känns mer okej desto längre tid som går, nästa gång känner jag ingenting. niomånadersdagen var kul, jenny och jag firade igår. hon kom över i ösregnet med blommor, glass och bullar, lika arg, sen gick vi ut och åt på kvällen. ingen förtjänar att bli ignorerad en hel kväll och noll tillit, det finns inget vi i det. enkelt svepskäl för något annat. inte desto mindre önskade jag att det skulle vara han varje gång telefonen lät. jag är så patetisk. christoffer skrev "it's better to burn out than fade away" imorse och han vet alltid vad man ska säga, och han har väl kanske rätt i det.