just nu.

för honom var jag radiotjejen och för mig var han den jobbiga som inte ville ge sig. det gjorde han inte heller. han visste vad han ville när han såg mig. en leder oavsiktligt till en annan, någons omedvetna eller obetydliga handlingar eller ord eller brist på, resulterar så småningom i något som egentligen kanske inte var meningen. bisarrt eller ironiskt, så har det alltid varit. ena avlöser andra. slumpen eller ödet, allt hänger samman. att först vara övertygad om något och sen få det klart för en att det inte alls var så det skulle vara, det är väl sånt som händer när känslor ändras och det är ingens fel. vitsen med livet för att inte få tråkigt. vilket väljer man annars hellre, inbillat samförstånd eller uppenbart missförstånd?
jag älskar mitt liv.