föreläsning 08:15.

jag kände mig som nicole richie i simple life när föreläsaren drog några anekdoter innan han sa "blow this up" samtidigt som han zoomade in språkstrukturbilden på projektorn.

du får ingen cykel på köpet och dessutom får du spö i en mörk gränd.

innan dagen ens har börjat känner jag mig som världens mest utsatta människa. el-giganten försökte ge mig dåligt samvete när de sa att de själva hade betalat undersökningen för tusen kronor "en avgift du annars hade fått betala själv", jag svarade "tyvärr kan jag inte tycka synd om er". vad är det för fel på folk? el-gigantens charmkurs (jobba inte så hårt för att vara ett okunnigt as) och team building/organisationskommunikation, kanske något att putsa på ytterligare. (intern)utbildning - vad är det?



det här kallar jag för ett konstruktivt sätt att kanalisera sin ilska.

osympatiskt.

förfest och man satt och utlämnade sig själv som alltid. jag och jenny och våra bekymmer. det är som ett humorprogram på tv4. något tragiskt vilar över det hela. blev först inte insläppt på snärkes igår för någon hade redan gått förbi kön med mitt namn. alkoholkänslig dessutom. vakten som jag hamnade i bråk med i somras är numera min favorit, min misstanke om att han ville ha mig har dock lagt sig lite. jag kände mig uppriktigt lycklig på dansgolvet med jenny inatt. vi tog våra drinkar och gick utan att betala när hon hade viftat med kreditkortet i en kvart framför han i baren som ignorerade oss. oddsen för att han tar upp det med oss (särskilt med allvarlig ton eller hårdhandskar) är små eftersom han ignorerar oss sen 10:e augusti 2007. nu har jag en pissig huvudvärk. och en tvetydig föreläsning att se framemot klockan 1615, "vad är egentligen en "stund"?" det går i hård af segerstad-släktet. skratta eller gråta.

föreläsning = jag är en idiot?

läraren som redigerar wiki på fritiden leder oss raskt in på dagens föreläsning:

"how to use a dictionary"

"-problems and dangers"



slutsats: hur man än ser på saken så är det jag som är idiot.

brutalismen.

emilie - basgrupp

1 - 0.


high five.

kärlek.

att åka hem till varandra ovetandes.


igår kväll bråkade vi rätt allvarligt över telefon. båda la på med orden att vi kanske inte borde vara med varandra. dåligt samvete direkt efter och jag gick hem till honom medan han var ute och festade. jag somnade efter ett tag. halv två på natten ringde telefonen och han lät arg och frågade var jag var.

"-hemma"

"-varför öppnar du inte då?"

"hemma hos dig.."


kärlek.

plåster på såren.

salt i.

taste in men.

igår började dagen med studerandet av arkitekturen på nationshus, i mitt fall göteborgs nationshus även utsett till "en av sveriges fulaste byggnader". det snöade och var snålblåst och en helt fruktansvärd tjej i min grupp. gruppmoment är inte för mig, har jag samarbetssvårigheter?



på kvällen var det inflyttningsfest hos jenny och abraham med titeln "a + j = sant". jag sa till jenny att om det hade gällt en inflyttningsfest för mig och kristoffer så hade den hetat "vi får väl se hur länge det här håller då". "slagsmålsklubben" kanske skulle vara mer passande? de hade gjort röda fina drinkar med jordgubbar, bär och frukter i som vi bjöds på i dörren. jag hade med nål och tråd och sydde upp min klänning. den gillades. alla pratade med alla och en hel del skvaller och man blir förvånad över en del man får veta. det var skönt att vara ute på något otvunget för en gångs skull. några uppdruckna och utspillda vinglas i soffan senare åkte alla taxi in till ög och knas. i taxin frågade killen i bakluckan om jag tänkte gifta mig rikt och bli en engelsk pretentiös hemmafru med tanke på det jag läser nu, kristoffer sa "förhoppningsvis" och jag sa att de kunde säga till mig om de såg några fina killar på ög. när vi klev ur var det packat med folk och en milslång kö. som vi gick förbi.



sen vet jag inte vad som hände, de flesta verkade bråka, med antingen varandra eller andra och stack därifrån en efter en. jag väntade på kristoffer på övervåningen och en kille började att prata med mig för att jag hade en så fin klänning "du står ut", och kristoffer kom upp och tjafset var igång. missförstånd. mitt fel. sen gick vi ner i källaren och dansade, det var hett och svettigt som det ska vara, som sen.





jag har bra smak när det gäller männen i mitt liv.

snerikes i tisdags.

onsdag.

jag gick upp imorse halv åtta för lektionen vid åtta efter fem timmars sömn fortfarande full och halvt illamående och trött. jag stannade en timme på den föreläsningen och tog papprena jag egentligen hade kommit för och gick hem och sov. igår kväll och inatt var helt underbart. vi spelade på stora golvet på snerikes och klubben damnation, och kön när vi kom ringlade runt hörnet och fortsatte över gräsmatten ända bort till bostäderna. det var helt packat med folk inne och på vårt golv som dansade och imma på de två- och en halvmeter höga fönstrena. de i baren dansade fruktansvärt mycket och jag och jenny också. scenen svajade aningen. en kille drog ner mig på golvet och snurrade runt mig. det var rätt snurrigt hela kvällen, folk man kände från olika håll överallt och någon gammal flirt och abraham och kristoffer som fanns där och tjejer som stötte på kristoffer en bit bort och vakterna som jobbade för kvällen som kom och hälsade och de i baren som kom med alkohol, och personalen som dansade med sina insamlingsbackar och folk som kom och berömde och älskade det och pratade med oss. det var verkligen helt underbart. cider/öl är det man brukar få, men vi fick drinkar, sexor och shots. inte så bra när man har föreläsning åtta dagen efter kanske. en kille kom fram och sa hur genialiskt det var och att han hade flyttat från sthlm för bara en vecka sen och inte hade hört någonting så bra hittills och att det fanns hopp nu och att vi skulle prata med hans kompis, som jag tydligen skulle ha pratat med tidigare "han kom och pratade med dig för ett tag sen", så skulle vi få komma in på marie laveau när vi ville. det fanns väl de som inte riktigt gillade det vi spelade, som någon som önskade den kastrerade mannen mika som jag sa nej till som blev lite sur. jag och jenny tajtade ihop oss. frisk blandat men mer än vi kanske hade vågat hoppats på gick hem. efteråt klappade folk och han som stått och dansat allra mest i baren kom fram och sa att det hade varit perfekt och att han ville ha oss till en klubb han hade tänkt ha på söndagar framöver. kristoffer som var nykter fick hem mig.



innan spelningen var det första programmet för radion den här terminen och det gick bra. pratade med station underground om klubben som kanske är på gång och jag och cecilia pratade lite idéer och strategier för rekryteringsdelen och marknadsföringen som snart visar sig. marknadsföringen har en årsbudget som jag borde få en klar bild över först. har tänkt ut en del saker som inte riktigt är klara men som jag tror kommer bli bra.



en annan kul grej var "rundvandring i akademiska uppsala" klockan nio på morgonen igår. snålblåst och en tystlåten guide från institutionen. jag minns några årtal men jag hörde ärligt talat inte det mesta eftersom jag inte bara stod en meter från henne. jag känner att det hade varit närgånget sådär första mötet. när sen kommunmännen i neonarbetskläder började skotta snö en meter bakom henne mot stentrappan och grus så brydde jag mig inte längre. munnen rörde sig men ingen hörde någonting. när jag pratade med jenny senare och berättade jag om "rundvandring i akademiska uppsala" och hon strålade "vad kul!" med en slags uppriktighet, jag kände att jag kan ha attitydproblem.

vardag.

att dansa till cat stevens- morning has broken i köket innan det ljusnat ute.

"det tar bara ett par dagar."

elgigantens "kundservice", vilket hån.

två på natten.

på olika håll, och det känns bra när han säger "det är skönt att höra din röst.." med sin natthesa röst.

helgen.

i förrgår när jag var på carolina rediviva trodde jag att jag skulle få något gjort när telefonen ringde. kristoffers operationssår hade gått upp när han var på apoteket och det hade kommit ut blod och var nerför byxan. åkte till akuten och vi satt där hela kvällen med hans blodiga och kladdiga kläder. igen och igen, jag var på så dåligt humör. efter fem timmar kom det en doktor. hon tittade på såret och konstaterade att det var inflammerat och tog bort klamrarna som höll ihop det. sen körde hon in en tång utan någon bedövning, i det öppna operationssåret på honom för att spräcka varblåsan som antagligen var skälet till att han haft ont och svälld mage och det vällde ut var och blod och vätska. när det hade slutat komma av sig själv så tryckte hon runt såret och det var det inte kul. minst en, två dl sån där gegga kom ut ur såret och jag stod och såg på hela tiden. med tanke på vad jag jobbat med så har jag en rätt hög toleransnivå men när det var klart var det nära att jag svimmade. jag skyllde på att jag inte hade ätit något vilket var sant.



vid midnatt när allt var klart gick jag förbi people där de satt och spelade poker och hämtade ut våra sista löner. det dåliga samvetet eller vad det var, gav oss mer än vi hade kommit överens om. det känns skönt att slippa hela den karusellen.



igår fikade vi på ett litet café. sen storgrälade vi, ingen förståelse någonstans. på sena eftermiddagen blev jag intervjuad för en sociologiuppsats om att dejta. hon frågade om den bästa dejten jag haft, där satt jag och berättade framför videokameran som var igång. självutlämnande. och den sämsta dejten, självständighet, gentlemän och machomän och skillnaden mellan dom, om det fanns något som jag kände att jag var tvungen att göra under en träff på grund av kvinnorollen. allt däremellan. hon var duktig på att intervjua och återanknöt till saker jag hade sagt tidigare, följde schablonen för en intervju med att säga något bekräftande när det var slut.



nu sitter jag i kristoffers säng med mina ben över hans och utmattningen och tröttheten jag har känt de senaste veckorna är borta.

"hej då." jag behöver älta.

Hej Emilie.



Jag skriver detta mail som ett hejdå. För att jag ska kunna gå vidare i mitt liv måste jag lämna det som har varit bakom mig. Däri ingår du. Jag har inte varit framgångsrik i detta, och du har genom att inte kunna acceptera och framför allt inte respektera att jag gått vidare med mitt liv spätt på det. Jag säger inte att det är ditt fel, det är det inte. Det är jag som är ansvarig för det, för att jag låtit mig utsättas för detta. Jag trodde att jag kunde ha dig som vän, men jag bedrog mig. Du har aldrig för en sekund accepterat att jag gått vidare med mitt liv, och har aldrig det minsta respekterat de som ingår i det. Så beter sig inte en vän. Men nu har jag gått vidare och lämnat mitt gamla liv, inklusive dig, bakom.



Hejdå.



igår fick kristoffer lämna sjukhuset trots febern, och efter en natt av knappt någon sömn alls på grund av att han hade så ont och inte kunde ligga still så gick jag upp. jag kollade mailen vid sju och hade fått det här dramamailet. det kom som en chock och jag blev väl minst sagt förbannad. en killvän sen fem-sex år tillbaka skrev det. sen opponering för min uppsats klockan åtta, innan det ens ljusnat. bra. fick inte helt oväntat rest eftersom de inkomna svaren inte var tillräckligt för att utgöra ett representativt underlag att dra några giltiga slutsatser från och att syftet i och med det förändrades. blabla.



sen ringde jag honom för att få veta vad lågstadiebeteendet berodde på och vad han menade med att jag inte "accepterat hans nya liv eller personerna däri"? det kändes surt att få nåt sånt utan varken belägg eller minsta förvarning. han svarade inte såklart. sen registrering på kurs och diagnostiskt prov under två timmar. senare när jag kommit hem ringde han upp. han var förälskad i mig för kanske fem år sen men jag var inte intresserad och inget hände, och det var det och han skaffade flickvän för två år sen och jag blev därför extra förbluffad av mailet som kom helt oväntat och dessutom antyder att det är jag som klamrar mig fast som om det gällde livet.



han sa att jag inte respekterade hans flickvän och sanningen att säga kunde jag väl egentligen inte bry mig mindre men jag har inget ont att säga om henne och frågade vad han menade. han sa att jag inte ens ville träffa henne och jag har aldrig sagt nåt sånt och han sa "det sa du visst till mig". jag tackade nej till att äta middag ensam med honom och henne en gång för ett år sen för att det skulle kännas konstigt, och obehagligt för flickvännen? det var det enda och det var tydligen det han menade när jag frågade. och jag sa att jag gärna tar med kristoffer och kommer på middag när som. han sa att han mådde dåligt av att ha mig som vän för att jag höll honom kvar (?) och att hans flickvän inte tyckte om att det inte kändes som han hade gått vidare (?!). fortfarande förbannad, och jag frågade om han trodde att det skulle försvinna genom att bryta med mig då och han sa "ja det är så jag fungerar". hej självinsikt. och jag frågade om det inte bara var så att han kanske skulle behöva en flickvän som toppade den nuvarande och det han kände så starkt då, och att han kanske hade en dålig känsla i magen för att hon inte är riktigt rätt och att han vet om det? sen la jag på mitt i någon mening han sa om att det var synd. hej svejs. skicka ett sånt mail (fegt?) istället för att prata med mig, efter så lång tid dessutom.

det ironiska är att det här blir andra gången det händer med någon.



är det såna här knäppskallar jag är vän med? killar kom igen nu. det finns andra än jag. det har varit en dålig dag. jag behöver ompyssling. tlc. sova. varför behöver man vara så drastisk? nu kanske det inte verkar som att jag tar det så hårt, men jag har inget mer att säga och saker är som dom är och det är ju trist.



jag har funderat på såna här mail som verkar allvarliga för den i fråga som skriver det men som faller ut helt fel och får helt fel effekt hos den som läser dom. det blir så löjligt när man är på olika nivåer. eller var den menade effekten att jag skulle få slutintrycket av honom efter flera år som vad jag trodde var vänner, att jag inte känner honom och att han var feg och lite löjlig och dramatisk? på så sätt känns det faktiskt inte som någon förlust för man vill ju inte ha någon i sitt liv som inte är riktigt ärlig och som efter fem år plötsligt beter sig helt främmande och otrevligt. även om det var jag som la på. men han känner ju säkert att det är precis så som han skrev, medan jag tycker det var rätt missriktat. han gick ju uppenbarligen fortfarande och tänkte på en middag med honom och flickvännen jag bara i förbifarten tackade nej till för ett år sen. där ser man. något som jag inte fäste någon större vikt vid. man vet liksom aldrig. och man skickar inte mail där man manifesterar att man har gått vidare sitt liv när hela mailet i sig kanske visar på det motsatta. det tråkiga är om minnena påverkas av det här, som när vi flög cessnaplanet från ett mindre flygfält här utanför uppsala, till fagersta och jag ringde mina föräldrar ovanför huset. eller hans studentbal, eller göra inbrott i joppes bil genom bakluckan och sparka ut dörrarna för att ingen spak funkade. behålla behålla. jag har kanske skickat ett eller två dramatiska och känslofyllda mail någon gång även om det var en helt annan situation som känns rätt mycket annorlundare och mindre drastisk men det kan ha varit samma sak då, att den som fick dom tyckte det var löjligt. det handlar om nivåerna och ingenting funkar om det inte är samma. eller jag vet inte.

smaksak = tasty?

det var fint idag, vägen till sjukhuset. grått ute. han fick feber i förrgår som var högre idag och blev oväntat röntgad igen i eftermiddags och får inte lämna sjukhuset. det spöregnar ute, det ska ju göra det i ett par dagar nu. har suttit och läst igenom uppsatsen jag ska opponera på imorgon hela kvällen. andra halvan är bra. första innehåller ord som "intervuer" och "kontrosarbete", "hernemeutik" upprepade gånger med ett abstract som innehåller den klassiska meningen "..and how do the messages apprehends of the getter?" vad jag antar hon menade var 'percieved by the reciever'. och sex sidor med tre sammanfattningar. och pretentiösk språk som skulle kunna vara direktöversatt från engelskspråkiga böcker som avslöjar sig med talspråk utan ett eller en och en förkärlek för grundformen/singularis av ord (smaksak). ska det vara på detta viset? jag har huvudvärk. jag ska sova.

ord är makt, del 2.

för er som redan läst ord är makt-inlägget är detta kanske inte så intressant.
http://www.dicore.se/livsstil/080102_ord_makt.html

aaah!

kalmar, en vinflaska, en måndag.

och det är så jävla skönt att vräka ur sig allt med henne.

söndag.

det kanske är opassande att säga hur het han är i sjukhusskjortan?

see if we could be something.

igår var jag på sjukhuset hela dagen. han var trött och svag och kunde knappt hålla sig vaken av morfindoserna. på kvällen var det stora radiopriset på norrlands och rödvin i mängder och han bredvid mig sa att han kom ihåg mig och han sa att han mindes när jag kom in på radion i en särskild klänning och jag hade glitter i ansiktet och han sa att han hade suttit där storögt och tittat på mig. jag mindes inte honom. sen upp och presentera pris och rödvin och spela skivor i finklänning. klubbchefen på norrlands kom och presenterade sig och frågade om det där var något jag brukade göra? och att han ville ha mitt nummer efteråt. alla dansade. sen hämta ytterkläderna och efterfest. efterfesten på radion och allt folk. jag och lars dansade till the nicest thing innan jag och jonas och hans svt-kompis och anton tog taxi hem vid halv fem.


idag var jag på sjukhuset hela dagen och kröp upp brevid honom i sjukhussängen och somnade mot hans axel. julia, jenny och abraham kom förbi vid olika tider. på kvällen följde jag med de andra på en fest hos ida. när vi skulle gå ut splittrades vi, och jag och ida, kanske konstigt nog?, fortsatte till norrlands. killar kom fram och började prata direkt. en av dom frågade vad man ska ge sin tjej i 25-årspresent och jag föreslog ett presentkort på botox halvt på skämt halvt på allvar. han sa att hon var atletisk och det ändrade förstås allt så då föreslog jag en hinderbana. sen började en kille jag varit på samma fest som en gång att stöta på mig och hans kompis i sin tur på ida. vi gick vidare när nästa började stöta på ida, den här gången en jag kände igen hemifrån. världen är liten och det var fler folk hemifrån som var ute och det kändes bra när vi gick sen. det känns sorgligt att se dom ute i massan på något sätt. med samma sätt som alltid. oförfinat liksom. men så kommer man på att människan i allmänhet är rätt tragisk, alla, skälen som motiverar ett beteende.


och jag saknade de där samtalen där man inte ens behöver gå in på vad man gör, var man kommer ifrån.

04:56.

så jävla blandat, men det blir väl lätt så efter för mycket rödvin.

igår.

07:05.

jag vet inte om det beror på att jag är psykiskt trött eller orolig som jag började grina så fort han klivit ur bilen.

såhär känner jag för uppsatsen.

två dagar kvar.

harang.

det här tycker jag är kul.
inte på det "vad bra"-sättet.

senaste fredag:

"...Krogkonkurser och skandaler avlöste varandra och förvånande väl inte den numera rätt så vana publiken. People tänkte tidsenligt, bort med dans-poles och pyjamaspartyn och in med ett mer alternativt dansgolv som styrs av två tjejer."

om de bara visste.

å andra sidan (jag är inte bitter) som jerry skrev en gång om ark-ola:

"Jag håller faktiskt en liten extra tumme för killarna, om inte annat för att Ola var så snäll den där gången jag skulle intervjua honom och kom kånkande på all tvutrustning själv. Gentleman som killen är så erbjuder han sig att bära alla sakerna med orden: "-Du jobbar för att min karriär skall bli bra, utan att jag betalar dig. Då är det inte mer än rätt att jag hjälper till"."

je m'appelle emilie.

de stilla nätterna är de bästa, lyssnar på that summer. fransk kille det ensamma lunkande pianot och hans lena röst. passande. jag träffade en fransk kille i berlin, de som var med vet. han hette jean-baptiste och ville ligga med mig, ironiskt nog. säkert svårt för någon vanlig dödlig att säga nej till. han hade den viskande rösten och den franska dialekten.



han läste ekonomi och jag dricker inte öl och han köpte varsin öl till mig och min kompis. han rökte på en cigarett och hade fina ansiktsdrag, och jag var inte i mitt bästa skick och stripigt uppsatt hår och glansig hy men det bekom honom inte. jag hade kanske lagt upp bilder som togs på oss om jag haft någon kvar. jag fick hans armband och adress som jag aldrig använt, och säkert tappat bort.



i slutet på februari åker jag till paris ensam.

men inte ensam där.

och det kommer bli bra.

04:22.

det är natt och dygnet är helt omställt igen och jag kan inte sova. eller jag skulle säkert kunna om jag försökte. jag vet inte vad som är fel. det kanske inte är nåt som är fel. det stormar ute. det hade säkert stormat mer om det hade varit på havet. det ska tydligen komma en dm snö imorgon. jag har ett par gröna tretorn gummistövlar utifall men jag tror jag kommer stanna inne.



jag hade inte haft något emot om nyårsfesten hade varit som en fest johan var på för nåt år sen, den låter rolig.



"lördagen var det fest hos björn. maskerad. jag var kollos granne. ful peruk och ful jacka. björn var jesus, jonas gud, kollo någon jävligt snygg alkis som är känd i gävle och det fanns många andra bra. roligast var nog ändå att en kille var kenta i tre kronor."

nytt år.

det snöade när vi åkte örebro-uppsala igår kväll. vackert med de långa raderna bakljus vi körde förbi i mörkret och det snöblandade regnet. julia sov i baksätet. dagen efter eller den första dagen.



nyårsfest hos christoffer i villan ute i lillån

nostalgi

den välbekanta musiken

svårt att inte tänka tillbaka för en sekund

något så fel.

minnen av aprilhimlen.



några välbekanta ansikten

middagen

allas maträtter

vin

och jag lånade hans kamera

fotade en skitbra bild som jag inte har.



"på spåret"

telefonsamtal

meddelanden

mer vin

kärlek

händer under matbordet

dans i vardagsrummet



vin

vin

vin



tomtebloss

tolvslaget

fyrverkerier.

vår bästa tid är nu.



vi är tillsammans.

vin

sen svartsjuka och bråk.



peter säger att jag gillart

och han har rätt

utom när det är för mycket

som nu helt omotiverat



christoffer kommer emellan kristoffer och mig och avbryter

säger att vi ska vara glada

gå och dansa, inte bråka



jag sa till honom att jag inte får något grepp om oss

det är hett och skit

om det är bra eller dåligt

och han sa "jag vet, det är ett stormigt förhållande vi har"

och han vet.

hatkärlek



ångest för oklarade saker

men jag vet vad jag vill.

det här året.

det blir vad man gör det till.



på vägen hem i bilen säger han att det är himmel och helvete att vara med mig.




nytt år.

gott nytt år?

nyårsdagen.

tolvslaget nyårsnatten.

lite äkta party zone 4. "vår bästa tid är nu"

nyårsafton.

dagarna innan nyår.